1. Vad är skillnaden mellan ett rent ämne och en blandning?

Ett rent ämne är en substans som innehåller endast ett ämne. Ett rent ämne har alltid bestämda egenskaper (till exempel en bestämd fryspunkt och en bestämd smältpunkt). Ett blandad ämne har andra innehåll. 

2. Vad är skillnaden mellan en homogen och en heterogen blandning?

Homogena blandningar: Det går inte att see de olika ämnen.

Heterogena blandningar: Det går att se de olika ämnen. 

3. Vad är skillnaden mellan en lösning och en slamning?

Lösning: Ämnet finfördelas till små osynliga delar i ett lösningsmedel.

Slamning: Grumling blandning, partiklarna flyttar upp och ner. 

4. Vad är skillnaden mellan en omättad och mättad lösning?

Omättad lösning: en omättad lösning är en blandning där koncentrationen av ett ämne ej uppnått så hög halt att den slutat lösas upp. 

Mättad lösning: Lösning som innehåller den största mängd av viss upplöst substans som kan uppnås.

5. Vad är emulsion?

En emulsion är en blandning av två vätskor som normalt inte blandar sig lätt, till exempel olja och vatten eller fett.

6. Vad är legering?

En legering är ett material med metalliska egenskaper vilket består av två eller flera grundämnen,varav minst är ett metall.

Vad är ett grundämne?

Det är ett ämne som endast innehåller atomer med samma antal protoner i atomkärnan. 

Hur sorteras grundämnerna i det periodiska systemet?

Vad består en atom av?

En atom består av positivt laddade protoner, neutrala neutroner, samt negativt ladda elektroner. Protonerna och neutronerna befinner sig i atomkärnan och kallas sammantaget för nukleoner.

Vad är valensskal?

En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).

Hur många elektroner vill atomen ha i valensskalet?

Växtcell

Kloroplast

Kloroplast är en organell, alltså ett miniorgan inuti en cell. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplasten finns hos växter och alger. Kloroplasten innehåller ett grönt färgämne som heter klorofyll. Den samlar in ljusenergi till fotosyntesen.

Cellväggar

Cellvägg är ett starkt, skyddande skal utanför cellmembranet hos vissa levande celler. 

Plasmodesm

Cytoplasmasträng genom cellväggarna mellan växtceller som gränsar till varandra. 

Vakuol

Vakuol är en bubbla som innehåller vätska. Det finns i celler som har cellkärna. 

Golgiapparat

Golgiapparat är en orgell, alltså ett miniorgan inuti en cell. Den finns i alla celler som har en cellkärna. 

Ribosom

Partikel i cellernas cytoplasma där proteiner bildas. 

Nukleol

Nukleol är en del av cellkärnan i en cell.

Cellkärna

Cellkärna är en del av alla levande celler (förutom bakterieceller) där kromosonerna finns. 

Endoplasmanät

Endoplasmanät är en organell, alltså ett miniorgan inuti en cell. 

Mitokondrie

En organell, ett miniorgan inuti en cell. Mitokondrier sköter cellandningen i alla celler som har cellkärna och kan andas med hjälp av syrgas. 

Djurcell

Centrioler

Varför löv släpps från trädens grenar

Lövfällning

När det blir kallt då vintern kommer så blir marken frusen underifrån då träden

har svårt att få tag på vatten . När trädet släpper sina löv så dras klorofyllet in i träden

för att spara in för sommaren , Löven fälls för att de inte klarar av vinterkylan

genom att fälla sina löv blir det enklare för trädet att klara av vintern .

Löven faller av därför att avdunstningen ska bli mindre. På vintern är marken frusen och trädens rötter har svårare att få tag i vatten. Det är bristen på ljus på hösten och den lägre temperaturen som gör att trädet vet, när detta ska hända. Bladskaftet som håller lövet kvar blir allt mindre hållbart,och till slut lossnar lövet från grenen eller kvisten.

På hösten,

när lövträdens interna solklocka larmar, så försvinner klorofyllet från växternas blad. Bladen färgas av de kvarande gula pigmenten och det röda pigment som nybildas. På hösten förbereder sig växterna på en kall vinter då är svårt att ta upp vaten ur marken och ljustimmarna blir färre. Träden måste spara så mycket energi som möjligt. För att fräden ska spara vatten så tappar de sina löv, och det är för att det mesta av vattnet avdunstats via klyvöppningarna i bladen.

Gula färger

Därför att ett grönt ämne, klorofyll, löven innan den faller så sugs till baka till trädet. De gula och gulröda ämnena som ger löven deras höstfärger finns i löven även på sommaren, men det gröna klorofyllet har en mycket starkare färg så det tar överhanden och ger löven deras gröna färg på sommaren.När hösten kommer dras klorofyllet tillbaka och det gula och eller röda syns i lövverket.Färgen på löven varierar på hur länge den har varit uppe.

Röda färger

De röda färgerna kommer främst av färgämnen som kallas för antocyaniner som nybildas i bladcellernas hålrum på hösten. Antocyanin finns också , bland annat i blåbär , vinbär och i de druvor som ger det röda vinet dess färg.

Eko

Eko är ett ljud från en ljudkälla som har reflekterats mot ett föremål i närheten. För ett eko är tiden innan det reflekterade ljudet kommer tillbaka så lång att det uppfattas som ett fristående ljud. Annars uppfattas ljudet som en efterklang. Det bör gå minst en tiondels sekund mellan skickat och reflekterat ljud för att vi människor ska uppfatta ett eko.

Ekolod är ett mätinstrument som bygger på att ljud skickas i väg och sedan studsar tillbaka. Ekolod används ofta när man fiskar med stora båtar. Mätinstrumentet finns i båten och mäter hur lång tid det tar från det att instrumentet skickat ut en ljudpuls till dess att ljudpulsen studsat mot ett fiskstim och kommit tillbaka till instrumentet. Eftersom man vet ljudets hastighet i vatten beräknar mätinstrumentet sträckan mellan båten och fiskstimmet som hastigheten multiplicerat med tiden (sträckan = hastigheten · tiden).

Dopplereffekt

Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören.

Ljudvågor & Amplitud

Ljudvågor består av förtätningar och förtunningar (i t ex luft) som rör sig ut från ljudkällan som ringar på vatten (som ju också är vågor). När dessa förtätningar och förtunningar når trumhinnan uppfattar vår hjärna det som ett ljud.

För att ljud ska kunna sprida sig som vågor, d v s förtätningar och förtunningar, krävs alltså någon materia som vågorna kan uppstå av. Ljud kan följdaktligen inte finnas i vakuum.

våg längd : Avståndet mellan två förtätningar eller vågtoppar kallas våglängd.

Amplituden avgör hur högt ljudet låter. Ju större amplituden är desto högre blir ljudet. Våglängden förändras INTE.

Antalet svängningar per sekund kallas frekvens. Frekvensen mäts i hertz (Hz)

Frekvens

Frekvens är hur många svängnigar gör under en tidsintervall. En svängning är ljudets energi som går upp och ner. Om ljudet frekvens är hög så uppfattar örat det som en högre ton. Om det är en längre ton så är det färre svängningar. Tidsintervaller inom ljud räknas i Hertz (Hz). Det betyder hur många svängningar ljudet gör på en sekund. Den mänskliga hörseln kan höra mellan 20 och 20 000 svängningar per sekund. 

Förtunningar & Förtätningar

Ljudvågor består av förtätningar och förtunningar (till exempel i luft) som rör ut sig från ljudkällan som ringar på vatten. När dessa förtätningar & förtunningar når trumhinnan uppfattar vår hjärna det som ett ljud. 

(Vatten är också vågor)

Ljudnivå & Decibel

Ljudnivå är vanligen logaritmiskt mått på ljudstyrka, som kan mätas med ljudnivåmätare (intrument som mäter ljudnivån). Människans öra är känsligt för olika frekvenser. 

Resonans

Resonans uppstår när ljud förstärks när något vibrerar med samma ton eller frekvens. Till exempel ger gitarrsträngen resonans i gitarrens ljudlåda.